magganshorna

Var hos en god vän och hennes lilla familj i helgen. Deras lille pojk började genast leka med Felicia och var mycket intresserad av bebisen, dvs vår minsta dotter Emma. Först var leken hyffsat stillsam trots att de sprang omkring som vildar och tjoade (tja, inte Emma då för hon kan inte gå än) och det var allmänt trivsamt. Sen var det fika och därefter vet jag inte vad som hände riktigt, för plötsligt tror jag både deras grabb och Felicia fick kortslutning eller nåt för ljudnivån, som förut varit hög men ändå inte plågsam, blev nu något otroligt hög.. Eftersom jag ändå har rätt gott tålamod stod jag ut hyffsat bra med att höra detta oljud, men efter en stund blev det även för mig olidligt så jag sa till Felicia att vara lite tystare och ta det lugnare, men något resultat blev det inte. Vår vän röt dock till och jag har nog aldrig sett så tysta barn i hela mitt liv..*S* I Felicias fall krävs det ibland att nån annan säger till för en annan blir ju rätt tjatig i hennes ögon och även fast det nu inte var henne han röt till åt, sög hon åt sig som en svamp..

Brukar fråga mamma om hur länge den här trotsen pågår egentligen och fick detta "tröstande" svar en gång: "Ja du, först kommer treårs trotsen och efter den kommer 6års trotsen och sen blir hon tonåring och då är hon trotsig igen..så det slutar inte än på ett tag.." Kan ju säga som så att trotsen började när Felicia var 2½ år och har sen hållt i sig. Hon är 6år nu men svarar ibland som en tonåring..hur ska detta sluta??*S*
Själv har jag aldrig varit trotsig..säger vi.. =)  Det är dock inget man säger till sina kära föräldrar för de påpekar bara att man var likadan själv som tösen är nu, men det har jag själv intalat mig att jag inte alls var och var jag det ändå så var det bara hälften så mycket...haha

Nu kollar vi upp om vi, jag och sambon, samt  de vi var hos i helgen ska göra "nåt vuxet" tillsammans. Lutar lite åt att vi åker på en enkel kryssning till Helsingfors nångång framöver bara vi  4 och inga barn så man kan koppla av lite och få vara något annat än en mamma för en stund. Jag älskar mina flickor över allt annat, men ibland vill jag bara få vara själv för en stund och gå ut och ha trevligt för en kväll tex i andra vuxnas sällskap. Det är tur i de lägena att sambon är en underbart bra pappa så jag kan få göra saker själv. Tyvärr var det ett tag sen nu jag var ute i kvällsyran, men det börjar bli dags nu tycker jag att gå ut en lördag och bara ha trevligt för en stund för att dansa och ha kul eller bara sitta, ta en drink eller öl och bara snacka skit en stund.. =)

Nu är det slut på funderingarna för ikväll, men I´ll be back...

Ajöken..